”At då jag qwinna är, jag skrifwa vill som kar”
Kön och retorik under svenskt 1700-tal
DOI:
https://doi.org/10.52610/rhs.v7i27.241Abstract
Kvinnliga författare under svenskt 1700-tal hade generellt sett sämre möjligheter till retorisk skolning än sina manliga kollegor. Dessutom ansågs det inte lämpligt att kvinnor yttrade sig om offentliga ting. Trots detta finner vi ett stort antal kvinnliga författare som låter trycka sina verk under denna tid. Hur gick de till väga för att auktorisera sig som retoriker? I denna artikel analyseras texter skrivna av två av dessa kvinnliga författare. Analyserna utgår från teorier om kön och makt, vilket bland annat innebär att jämförelser även görs med texter skrivna av manliga samtida författare.
Referenser
Andersson Bo (1991): ”Eva Margaretha Frölich. Nationell eskatologi och profetisk auktorietet”, i: Kyrkohistorisk årsskrift 1991, s. 57–81
Andersson, Gudrun (1998): Tingets kvinnor och män. Genus som norm och strategi under 1600-och 1700- tal. Studia Historica Upsaliensiæ 187 (diss.), Historiska institutionen vid Uppsala universitet, Uppsala.
Arping, Åsa (2002): Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830-talets svenska romandebatt, (diss., Göteborg), Brutus Östlings Bokförlag Symposium, Stockholm/Stehag.
Barlowe, Jamie (1995): ”Daring to Dialogue: Mary Wollstonecraft’s Rhetoric of Feminist Dialogics”, i: Reclaming Rhetorica. Women in the Rhetorical Tradition, Andrea A. Lunsford (red.), University of Pittsburgh Press, Pittsburgh, s. 117–136. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctt5hjt73.11
Bennich-Björkman, Bo (1970): Författaren i ämbetet. Studier i funktion och organisation av författarämbeten vid svenska hovet och kansliet 1550–1850. Studia litterarum Upsaliensia 5, (diss. Uppsala), Svenska bokförlaget, Stockholm.
Bragner, Anna Margareta von (g. Momma) (1738–39): Samtal emellan Argi Skugga och en obekant Fruentimbers Skugga. Nyligen ankommen til de dödas Rijke, nr 1–10. Stockholm.
[Browallius, Johan?] (u.å. [1731?]): Oskyldig Mål-Ro / Eller / Förnöjliga Samtal Om hwarhjehanda Lärda och Nyttiga saker … Stockholm.
[Carlsson (Carleson), Carl & Carlsson, Edvard] (1730–31): Sedo-Lärande MERCURIUS, del 1–3. Stockholm
Certeau, Michel de (1984): The Practice of Every Day Life. University of California Press, Berkeley
Connell, R.W. (1999, orig. 1995): Maskuliniteter. Daidalos, Göteborg.
Dalin, Olof (1994, orig. 1910–1919): Then Swänska Argus, del 1-3. Svenska författare utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet 1, inl. och utg. B. Hesselman & M. Lamm, Svenska Vitterhetssamfundet, Stockholm. Den Swenske PATRIOTEN (1735): Stockholm.
Donawerth, Jane (1995): ”The Politics of Reinaissance Rhetorical Theory by Women”, i: Political Rhetoric, Power and Reinaissance Women, Carole Levin & Patricia A. Sullivan (red.), State University of New York Press, New York, s. 257–272.
Engdahl, Horace (1986): Den romantiska texten. En essä i nio avsnitt. (diss.), Bonniers, Stockholm.
[Gyllenborg, Olof] (1735): Skuggan Af den döda ARGUS. Stockholm. Göransson, Anita: ”Mening, makt och materialitet. Ett försök att förena realistiska och poststrukturalistiska positioner”, i: Häften för kritiska studier nr 4/1998, s. 3–26.
Hansson, Stina (1975): ”Bröllopslägrets skald och bårens”. En studie i Lucidors tillfällesdiktning. (diss.), Göteborgs Universitet, Göteborg.
– (1993): Salongsretorik. Beata Rosenhane (1638–74), hennes övningsböcker och den klassiska retoriken, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet 25, Göteborg.
– (2000): Från Hercules till Swea. Den litterära textens förändringar. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet 39, Göteborg.
Hansson, Sven G (1991): Satir och kvinnokamp i Hedvig Charlotta Nordenflychts diktning. Några konflikter, motståndare och anhängare. Carlsson bokförlag, Stockholm.
Hirdman, Yvonne: ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, i: Kvinnovetenskaplig Tidskrift nr 3/1988, s. 49–63. DOI: https://doi.org/10.55870/tgv.v9i3.5365
Jansson, Karin Hassan (2002): Kvinnofrid. Synen på våldtäkt och konstruktionen av kön i Sverige 1600–1800. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historica Upsaliensia 2025, (diss.), Historiska institutionen vid Uppsala universitet, Uppsala.
Kolbe, Gunlög (2001): Om Konsten att Konstruera en Kvinna. Retoriska strategier i 1800-talets rådgivare och i Marie Sophie Schwartz’ romaner. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet 42, (diss.), Göteborg.
Kowaleski-Wallace, Elisabeth (1996): Consuming Subjects. Women, Shopping, and Business in the Eighteenth Century. Columbia University Press, New York.
Laqueur, Thomas (1990): Making Sex. Body and gender from the Greeks to Freud. Harvard University Press, Cambridge Mass.
Larsson, Lisbeth (1993): ”Min kiära Syster och oförliknelige Wän! Om 1700-talets svenska press och dess fruntimmerstidskrifter”, i: Nordisk kvinnolitteraturhistoria, del 1: I Guds namn. 1000–1800, Elisabeth Møller Jensen (red.), Wiken, Höganäs, s. 427–439.
Lindgärde, Valborg (1999): ”Ett sött gift. Kärlekens bild i Sophia Elisabeth Brenners bröllopsdiktning”, i: Ljuva möten och ömma samtal. Om kärlek och vänskap på 1700-talet, Valborg Lindgärde & Elisabeth Mansén (red.), Atlantis, Stockholm, s. 39–76.
[Löfgren, Charlotta (g. Lagerman)] C.C.L. (u.å. [1763]): EN SEDD FÖREBILD Den 8 Maji, Af Högvälborne BARONS, Ryttmästarens och Riddarens, HERR ANDERS LEJONHJELMS Samt Högvälborna FRÖKENS, BRITA MAGDALENA LAGERFELDTS Tillkommande lycka och förnöjelse. u.o [Linköping].
[Löfwenskiöld, Henrik Anders] H.A.L. (u.å. [1763]): PÅ FRIHERRENS, RYTTMÄSTARENS AF ÖSTGÖTHE CAVALLERIE, OCK RIDDARENS Af KONGL. SVÄRDSORDEN, HÖGVÄLBORNE, HERR ANDERS LEJONHJELMS, SAMT HÖGVÄLBORNA FRÖKEN BIRGITTA MAGDALENA LAGERFELTS BRÖLLOPSDAG … Norrköping.
Lövkrona, Inger (1999): Annika Larsdotter barnamörderska. Kön, makt och sexualitet i 1700-talets Sverige. Historiska medier, Lund.
Mai, Anne-Marie (1993): ”Den förklädda sanningen. 1700-talets litterära iscensättning av kvinnor”, i: Nordisk kvinnolitteraturhistoria, del 1: I Guds namn. 1000–1800, Elisabeth Møller Jensen (red.), Wiken, Höganäs, s. 350–356.
Maurer, Shawn Lisa (1998): Proposing Men. Dialectics of Gender and Class in the Eighteenth-Century English Periodical. Stanford University Press, Stanford California.
McConnell-Ginet, Sally (1980): ”Linguistics and the feminist challenge”, i: Sally McConnell-Ginet, Ruth Borker & Nelly Furman, Women and Language in Literature and Society, Praeger, New York, s. 3–25.
Moi, Toril (1997): ”Vad är en kvinna? Kön och genus i feministisk teori”, i: Res Publica nr 1–2/1997, s. 71–158.
Mral, Brigitte (1995): ”Konsten att välja rätt mask. Kvinnors retorik”, i: Retoriska frågor. Texter om tal och talare från Quintilianus till Clinton, tillägnade Kurt Johannesson, Christer Åsberg (red.), Norstedts, Stockholm, s. 98–111
– (1999): Talande kvinnor. Kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key. Nya Doxa, Nora.
Oscarsson, Ingemar (2000): ”Med tryckfrihet som tidig tradition”, i: Claes-Göran Holmberg, Ingemar Oscarsson & Jarl Torbacke, Den svenska pressens historia, del 1: I begynnelsen (tiden före 1830), Karl Erik Gustafsson och Per Rydén (red.), Ekerlid, Stockholm, s. 98–215
Pleijel, Hilding (1970): Hustavlans värld. Kyrkligt folkliv i äldre tiders Sverige. Verbum, Stockholm.
Ridderstad, Per S. (1980): ”Vad är tillfällesdiktning? En kort översikt”, i: Personhistorisk tidskrift nr 3/1980, s. 25–41.
Samtal I The Dödas Rijke, Emellan Den Sedolärande MERCURIUS, Och Den Swänska ARGUS (u.å. [1735?]), Stockholm.
Scott, Joan Wallach (1988): Gender and the Politics of History. Columbia University Press, New York.
Stadin, Kekke (1997): ”Att vara god eller att göra sin plikt? Dygd och genus i 1600-talets Sverige”, i: Historiska etyder. En vänbok till Stellan Dahlgren, Janne Backlund (red.), Historiska institutionen Uppsala universitet, Uppsala, s. 223–235.
Stenberg, Göran (1998): Döden dikterar. En studie av likpredikningar och gravtal från 1600- och 1700-talen. (diss.), Atlantis, Stockholm.
Sutherland, Christine Mason (1995): ”Mary Astell: Reclaiming Rhetorica in the Seventeenth Century”, i: Reclaming Rhetorica. Women in the Rhetorical Tradition, Andrea A. Lunsford (red.), University of Pittsburgh Press, Pittsburgh, s. 93–116. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctt5hjt73.10
Svenskt biografiskt lexikon (1977), band 22, Köningsmarck–Lagerlöf, Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm.
Voss(ius), Gerhard Johann (1990): Elementa rhetorica eller retorikens grunder, övers. och utg. av Stina Hansson, Litteraturvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet. Meddelanden 5, Göteborg.
Öhrberg, Ann (2001): Vittra fruntimmer. Författarroll och retorik hos frihetstidens kvinnliga författare. Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala 45, (diss. Uppsala), Gidlunds, Hedemora.
– (2003): ”Françoise Marguerite Janiçon: en kvinnlig aktör på frihetstidens politiska arena”, i: Riksdag, kaffehus och predikstol. Frihetstidens politiska kultur 1766–1772, red. Marie-Christine Skuncke & Henrika Tandefelt, Atlantis, Stockholm.
##submission.downloads##
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Rhetorica Scandinavica
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Open Access; CC Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 4.0
