Nyretorik och muslimsk vanitaspredikan – Perelman läst i skuggan av al-Hurayfish
DOI:
https://doi.org/10.52610/rhs.v10i39.207Nyckelord:
Islamic preaching, Muslim rhetoric and homiletics, al-Hurayfish, medieval sermon, vanitas, memento mori, ubi sunt, Perelman, rhetorical theory and criticismAbstract
Chaïm Perelman bidrog till att förnya intresset för retoriken som ett ämne värt seriös uppmärksamhet och hans så kallade nya retorik har påverkat mycket av den retorikforskning som bedrivs idag. I följande artikel diskuterar islamologen Philip Halldén den nya retoriken mot bakgrund av en medeltida muslimsk predikosamling, tillskriven al-Hurayfish. Frågan är i vilken mån Perelman kan vara behjälplig i ett studium av detta material. Diskussionen utmynnar i en försiktig kritik av Perelmans argumentationsteoretiskt orienterade retorik.
Referenser
Abdel Haleem, M. A. S. (1992): ”Grammatical Shift for Rhetorical Purposes: Iltifat and Related Features in the Qur’an”, i: Bulletin of the School of Oriental and African Studies, Vol. 55:3, sida 407-432. DOI: https://doi.org/10.1017/S0041977X00003621
Bal, Mieke (1997): Narratology. Introduction to the Theory of Narrative. University of Toronto Press, Toronto.
Berkey, Jonathan P. (2001): Popular Preaching and Religious Authority in the Medieval Islamic Near East. University of Washington Press, Seattle och London.
Black, Edwin (1999): ”Den Andre Persona”, i: Rhetorica Scandinavica, Nr. 9/1999, sida 7-16. DOI: https://doi.org/10.52610/WUXJ8406
Bossuet, Jacques-Bénigne (2003): ”Predikan om döden och livets korthet”, i: Res Publica Nr. 61, sida 103-112.
Brinner, William M. (1963): ”The significance of the Harafish and their ‘Sultan”, i: Journal of the Economic and Social History of the Orient, Vol. VI., sida 190-215. DOI: https://doi.org/10.1163/156852063X00068
Brown, Daniel (2004): A New Introduction to Islam. Blackwell, Oxford.
Dearin, Ray D. (1989): ”The Philosophical Basis of Chaim Perelman’s Theory of Rhetoric”, i: Dearin, Ray D. (red.), The New Rhetoric of Chaim Perelman: Statement & Response. University Press of America, Lanham, sida 17-35.
Eemeren, Frans H. van, Rob Grootendorst och Tjark Kruiger (1987): Handbook of Argumentation Theory. Foris, Dordrecht. DOI: https://doi.org/10.1515/9783110846096
Fehrman, Carl (1952): Diktaren och döden. Bonniers, Stockholm.
Genette, Gérard (1995): Narrative Discourse. An Essay in Method. Cornell University Press, Ithaca, NewYork.
Halldén, Philip (1998): ”Demostenes på arabiska. Den islamiska retoriktraditionen”, i: Rhetorica Scandinavica, Nr. 6 / 1998, sida 25-32.
– (2001): Islamisk predikan på ljudkassett: En studie i retorik och fonogramologi. Almqvist & Wiksell, Stockholm.
– (2005): ”What is Arab Islamic Rhetoric? Rethinking the History of Muslim Oratory Art and Homiletics”, i: International Journal of Middle East Studies, Vol. 37, sida 19-38. DOI: https://doi.org/10.1017/S0020743805050038
al-Hurayfish, Shu‘ayb (1996): al-Rawd al-fa’iq fi’lmawa‘iz wa’l-raqa’iq. Maktabat al-Iman, al-Mansura [Egypten].
– (1997): al-Rawd al-fa’iq fi’l-mawa‘iz wa’l-raqa’iq. Dar al-Kutub al-‘Ilmiyya, Beirut.
Irwin, Robert (2003): “Mamluk Literature”, i: Mamluk Studies Review, Vol. 7 ( January 2003), sida 1-29. DOI: https://doi.org/10.4324/9781003554554-16
Karon, Louise A. (1989): ”Presence in The New Rhetoric”, i: Dearin, Ray D. (red.), The New Rhetoric of Chaim Perelman: Statement & Response. University Press of America, Lanham, sida 163-178.
Kishk, ‘Abd al-Hamid (1990): Ila fursan al-manabir [Till predikstolarnas riddare]. Maktabat al-sahafa, u.o. [Kairo?]
Lapidus, Ira Marvin (1984, 1967): Muslim Cities in the Later Middle Ages. Cambridge University Press, Cambridge. DOI: https://doi.org/10.1017/CBO9780511583803
Lings, Martin (1997): Muhammad, his life based on the earliest sources. The Islamic Texts Society, Cambridge.
Mahfouz, Naguib (1977): Malhamat al-harafish [”Harafishernas kvarter”]. Maktaba Misr, Kairo.
– (1993): The Harafish. Anchor Books, New York.
Makdisi, George (1990): The Rise of Humanism in Classical Islam and the Christian West. Edinburgh University Press, Edinburgh. DOI: https://doi.org/10.1515/9781474470650
Möller, Daniel (2003): ”Dödens demokrati: Om en tanke i 1600-talets förgängelsediktning”, i: Res Publica 61, sida 79-94.
Onsberg, Merete (1998): ”En feministisk ny dialektik?”, i: Rhetorica Scandinavica, nr. 5 / 1998, sida 71-72.
Perelman, Chaïm (2004): Retorikens imperium. Symposion, Stockholm/Stehag.
Perelman, Chaïm och L. Olbrechts-Tyteca (1958): La Nouvelle Rhétorique. Traité de l’Argumentation. Presses Universitaires de France, Paris.
Romano, Carlin (1989): ”Rhetorically Speaking: Chaim Perelman Rediscovers Western Philosophy,” i: Dearin, Ray D. (red.), The New Rhetoric of Chaim Perelman: Statement & Response. University Press of America, Lanham, sida 11-16.
##submission.downloads##
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Copyright (c) 2024 Rhetorica Scandinavica

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell-licens.
Open Access; CC Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar 4.0